Gamla lilla underbara Yra. Janne tog med sig hundarna på promenad och efter en bit så kom det en springer spaniel rusande mot dom. Doris rusade efter och hundarna började leka. Det var vad Janne sa. Yra hade någonting i nosen och styrde stegen bestämt in i skogen, brydde sig inte om den andra hunden överhuvudtaget. Janne såg att Yra följde upp någonting och gick efter och väl framme så satt det en tjej, fastklämd i stenrösen. Hon hade sjunkit djupt ner och satt fast ordentligt och kunde inte komma loss. Janne fick dra länge i benet innan han fick loss henne. Ont hade hon, hon hade ju suttit där ett tag. Det var tur det gick bra och att det inte var vinter och minusgrader ute. Slutet gott - allting gott och Yra, min lilla pensionerade räddningshund, visade att även efter pension så kan man jobba! Med eller utan sin matte!
4 kommentarer:
Vad läckert! Var riktigt stolt över Yra som i mogen ålder visar "var skåpet ska stå" eller rättare sagt; hur man har näsan på :)). Vilken tur att just hon var ute på de stigarna!
Anonym ville jag inte vara, tryckte fel i "YRAn" :)) /Lollo
Ja snacka om duktig hund. Hon vill nog sudda ut den där stämpeln om att hon är pensionär.
Du ser att gamla takter sitter i länge. Vilken tur att Janne och hon dök upp just då - tja dessa underbara hundar.
Skicka en kommentar