Åre weekend

Så är vi åter hemma i Norrala efter en helg i Åre. Jannes företag bjöd på en weekend för deras anställda med respektive och det är ju jag det. Ni som har följt min blogg vet vilka bestyr jag har haft över klädvalet inför galamiddagen.

Jag for till Åre och blev upphämtad av taxi. Det regnade ute och jag hoppades att det skulle vara sol på lördagens aktivitet. Hotellet låg mitt i skidbacken! Vilken utsikt! Jag var bland dom första som kom till hotellet bland dom anhöriga så jag fick mitt kuvert med nyckel och ett namnkort som var värd väldigt mycket i baren!!

På väg till rummet korsade jag afterskiin och det var full rulle med uppträdande och skrålande skidåkare. Vad jag förstod så var aftersskiin på vårat hotell alltid välbesökt. Kan det bero på att man åkte skidor bara några tiotal meter från hotell entren?!?

Janne slutade konferensen strax efter att jag anlänt. Vi tog det lungt ett tag och sen var det dags för mingel. Jag har inte träffat någon av Jannes jobbarkompisar så det var stundtals lite jobbigt med alla namn. Efter minglet på dryga 1 timme så gick vi till rummet för ombyte till middagen.

Förrätt, huvudrätt och en efterrätt som är ganska vanlig i våran familj - Vaniljglass och hjortron. Mera mingel och småprat. Runt klockan 23.00 började jag så smått titta på klockan och som tur var så var jag inte ensam av att vilja gå till sängs. Trött och nöjd över hur dagen hade förflutit så somnade både jag och Janne på stubinen.

Lördagen började med hotellfrukost och solsken!! Vi gick sen ner till rummet för att ta på oss varmare kläder. Janne räknade till att jag tog på mig 3 par långkalsonger, 3 underställströjor under ytterkläderna. Jag hatar att frysa! Så kom taxin som skulle ta oss till hundspannen.

Endel av gänget skulle ut med skotrar (vi tog inte det alternativet pga att vi har farit så mycket med skoter) och endel for ju naturligtvis ut i backen för skidåkning. Väl nere på isen så var det några som frös - inte så konstigt med tanke på att dom var klädd i jeans och lågskor.

Jag frös inte!

Jag har aldrig åkt hundspann. Det var en mäktig syn med alla dessa hundar. Vi var fem spann som skulle iväg. Hundarna stod redo och ju längre tiden gick desto ivrigare vart dom för att dom ville iväg. Några spann hade ingen förare och jag ville ju naturligtvis köra, men tyvärr så ville Jannes jobbarkompis oxå göra det så visst - kör du - tänkte jag och bet ihop! Vid närmare eftertanke så var det nog klokt att jag inte körde. Vet inte om jag hade pallat det med nacken.

Så fort vi var igång blev hundarna helt tyst. Vi susade fram över isen - solen sken över bergen. Jag kände ståpälsen under alla lager av termoställ. Detta är livet. Utelivet tilltalar mig väldigt. Att få vara ute i naturen, med hundar, känna vinden i ansiktet och höra knastrandet av medarna mot isen.

Efter att vi kommit tillbaka till hotellet så tog vi bergbanan (som gick alldeles utanför hotellet) ner till byn.

Åt en sen lunch och strosade i affärerna. Tillbaka på hotellet så hade företaget reserverat ett ställe åt oss vid hotellbaren för just afterskii. Och det var kanon, eftersom typ ALLA i Åre var på afterskiin. Vilket röj! Vilka människor att släppa loss!

19:30 så var det mingel - för att sedan sätta oss till bords. Vilken middag. Eftersom jag inte har menyn i handen så kan jag inte skriva ner ordagrant vad det var vi åt men det var himelskt! Många tal blev det och till varje tal - en skål! Lite bortkommen kände jag mig allt. Men jo - jag tror att jag skulle kunna vänja mig vid detta liv. Eller inte! =)

Vi underhölls av ett par från Wallmanssalonger. Dom sjöng för oss under hela kvällen. Det var ett riktigt röj och på slutet så ombads vi att " Please sitt down - PLEASE SIT DOWN! " eftersom vi dansade vid borden.

Det var sen dags för kaffe m.avec och efter det så var det DISCO! Det blev inte så sent för oss med tanke på att vi skulle fara hem på söndagsmorgonen. Men vilken helg!

Och till alla som undrar så - jo jag hittade en klänning som jag gillade och jag kommer antagligen att använda den igen. Jag bad Janne att knäppa några kort. Janne är inte världens bästa fotograf men jag älskar honom ändå! Puss på dig Janne och tack för FIRANDET i helgen!

denna bild är till er som är nyfikna, visst ser jag väldigt naturlig ut =)

Brum-Brum

Idag har det inte hänt någonting förrutom att jag har farit runt i affärer för att hitta en blåsa till en gala middag i Åre. Hur lätt är det när man bor i Söderhamn?

Och VAD har man på sig när det är klädkod "mörk kostym"? Har läst lite på nätet och det är inte lätt. Inte för långt och inte för kort. Inte för glittrigt och inte bara axlar. Har INGENTING hemma för när är man så FIN?? Och skulle jag hitta en klänning som passar så har jag inga snygga skor. Bara stövlar och kängor.

Hittade en kavaj och kjol, men då fattas bara flytvästen så är jag klippt och skuren som flygvärdinna!! " Sätt fast säkerhetsbältena. Vid nödlandning så finns nödutgångarna på sidorna" URK! Nä tacka vet jag träningskläder och rejäla kängor. Har ni tips så MAILA eller lämna en rad i Gästboken.

Förrutom flängandet idag på stan så har Janne en ny leksak i garaget och som helst bara ska köras på sommaren. Lite dyr kan jag tycka men så tar han upp min hobby och vad hundarna har kostat genom åren. Okejdå. Brumma på du Janne. Brum-Brum!

Närsök med störning

Igår tränade vi närsök med störningar. Ska jobba lite på det nån vecka. Med störning, olika avstånd, uthållighet m.m. Det syntes att Dorran inte har gjort det på länge. Lite problem vill man ju ha så man vet vad man måste träna på.

Idag har vi varit på en lång skidtur. På hemvägen for jag genom åkern nedanför oss. För mig gick det kanon bra, men när jag vände mig om för att se vart hundarna var så var dom 100 - 150 m bakom och flåsade - kämpade på i djupsnön! Kanon träning. Gör om det i morgon igen.

Efter skidturen i morgon ska jag till sjukgymnasten Bosse och få lite nålar. Det passar bra! I Umeå är Petra på inomhusträningen med Stellan idag och lite avundsjuk är jag! Träna på du Petra! Och glöm inte att FIKA! Ha det bra där ute - vart ni än är och vad ni än gör!

8 mars - GRATTIS YRA

på 10 ÅRSDAGEN !!!!!

Fortfarande väldigt pigg!

7 mars - Piren

Våra gamla hemtrakter - Holmsund. Vi for förbi "vårat"hus. Gick med hundarna runt piren och hundarna njöt i fulla drag!

7 mars - Umeå

For till Susanne för att göra valptest på Muskedunders ToP valpar. 9 st valpar. Väldigt fina valpar. Allihopa! Susanne hade redan fixat allt så för mig var det bara att glida in och agera. Det är alltid lika givande att få se en hel kull. Hoppas jag kan vara med och hjälpa till på deras MH också.

Fjällan

4 mars - Lappland

På onsdagen for jag med Janne norröver. Stopphalt Luleå där vi sov på Scandic. Hundarna börjar bli vana med hotellvistelser vi det här laget. Vi skulle vidare till Gällivare på torsdagen.

Frukost på hotell är aldrig fel och efter en snabbrastning av hundarna så drog vi vidare till Gällivare. Janne skulle in till sjukhuset några timmar så då tog jag en sväng med hundarna runt byn. Jag har knäppt lite bilder från våran promenad på dryga 2 timmar.

Hundarna var nöjd efter den promenaden. Vi for förbi Ligga där farmor växte upp, stannade till i Jokkmokk där jag har släktingar och passade på att handlade lite på konsum innan vi drog vidare till Umeå.

Polcirkeln svishade vi förbi ganska fort. Jag måste säga att det är tjatigt att sitta i bilen så länge. Det var tur att vi hade ljudboken med oss. Då går tiden lite fortare.

Nedan - promenaden i bilder.

Vi gick från sjukhuset till campingen och sen vidare genom gamla Gällivare by, mot Dundret. Kanonfina vägar att gå på och hade jag haft skidorna med mig ?!? så hade jag kunnat åka ända från sjukhuset runt byn. Väldigt fina skidspår!

Gick förbi Dundret och tog "Kulturstigen" tillbaka. Dorran fick upp nåt spår som hon måste undersöka .

Kompletering...

...till föregående text.

Gary var väldigt bortskämd enligt farmor. Nu har jag fått in mera uppgifter om den hunden. Efter att Ethel hade varit och jagat med honom en hel dag så fick Gary skjuts på sparken hem - för att han var så trött!! Hoppas dom båda var nöjda efter dagens jakt. Gary var det i alla fall!

Farmors pappa Felix ...

Var en stor jägare. Han var känd i Kiruna för att alltid ha med sig massor av tjäder hem efter en jakt. Så mycket att han ibland måste låna en häst för att få hem fåglarna!

Jag har varit till min farmor och hälsat på och har fått höra mycket från förr i tiden. Farmor växte upp med hundar. Mest settrar.

Det var pappa Felix som hade hunden till jakten. Farmor berättade hur han jobbade i gruvan och kom hem, tog på sig skidorna och for sedan iväg för att jaga. Hunden Lady var honom alltid trogen. Dom var vida omtalad i Kiruna by och flera ville följa med och jaga med Felix.

Det fanns alltid hund i den familjen. Familjen bestod av pappa Felix och mamma Elfrida. Tillsammans hade dom 13 barn! Estrid (min farmor) Edit. Eva. Vivanne. Ethel. Elma Elvy. Inga-Britt. Börje. Harry. Göte. Ture. Frans

Så skulle då sonen Helge ut och jaga och ville låna pappa Felix hund. Ut i skogen for dom men INTE en fågel blev funnen. Lady visade inget intresse för fågel. Inte en fågel!

Farmor trodde att Lady var så trogen sin husse - att hon helt enkelt inte ville dela med sig till andra. Vad vet man. Kanske var det någonting annat. Men fågel - det blev det inte.

Helge sa att han hade tänkt skjuta hundfan!

Dom hade även en annan setter som hette Gary. som var Ethels hund.

Gary räddade livet på pappa och pappas kusin Tommy, när dom for iväg till ett ställe ingen visste om. En stor tjärn som var bottenlös. Nu vet jag inte riktigt hur allt gick till men tydligen så hade dom nån flotte som gick sönder.

Dom tog sig inte till fast mark. Då kom Gary simmades över till pojkarna och tog dom till land. Pappa höll hårt i Garys päls och jag antar att det blev många kramar till Gary den kvällen. Då stod Gary HÖGT i kurs.

Samma hund - Gary - var hemma när Elfrida hade bakat en stor tårta till tanterna som skulle komma på syjunta. För ett kort ögonblick blev Gary lämnad ensam i köket - med tårtan - medans Elfrida hälsade juntan välkommen. När Elfrida sedan öppnade köksdörren så var tårtan borta och på golvet låg Gary flåsandes! Då stod Gary INTE högt i kurs.

Ha ha ha - vad jag skrattade när hon berättade. Jag såg framför mig hur han låg på golvet å flåsade. Full av grädde runt nosen!

Farmor berättade även att hennes pappa, Felix, hade ett "mottagligt sinne". Hon berättade med sån inlevelse - så det verkade sant -men vad vet jag. Det är ju över 80 år sedan.

Episod 1: Felix var förman i gruvan och så en dag när han var ledig - på väg till jobbet - eller hur det nu var - så gick han över en bro och så mötte han en motorcyklist som stannade på bron. Motorcyklisten tog av sig hjälmen och då kände Felix igen honom. Det var en man från gruvan (kommer tyvärr inte ihåg namnet) men så försvann han. Puts väck, fanns inte kvar på bron. Felix tyckte det var konstigt och sa sen på jobbet att han hade sett denna man på bron. Varvid dom på jobbet sa att han - samma dag - hade omkommit i gruvan.

Episod 2: Felix skulle och hälsa på en familj i byn. Han går över deras gård och ser en man i vedbon - som han inte känner igen - mannen hugger ved, dom hejar på varandra. Han påtalar detta till familjen som då frågar hur han såg ut. Felix svarar med det han hade sett - rutig skjorta etc. Och då säger dom att det inte finns någon sådan man i byn men att det är några få människor till som har sett denna man - i vedbon - ifull färd att hugga ved. Alltid på samma ställe!

Jag måste fara till farmor oftare så att jag får höra MERA. Det är ju som att världens deckare utspelar sig mitt framför ögonen på mig för hon berättar så bra! Och det är min släkt hon pratar om! Tiden har ju passerat med över 85 år men någon sanning ligger det bakom alla hennes berättelser. Det vet jag. Jag måste bara ta reda på mer innan det är försent!