Jag är på benen

men fortfarande svag. Har varit ute med hundarna på en "längre" promenad. Skönt att komma ut och röra på sig men trist med all denna hosta!

Janne är på väg hem från Köpenhamn där han har varit på konferens. Ätit gott. Sovit bra i stora sängen. Varit på krogen i Köpenhamn och på nåt fint ställe i Hälsingör. Ibland känns livet trist måste jag säga.

Men jag ser fram emot sommaren och alla kurser jag ska gå på. Bara jag och Doris. Måste se till att bli frisk så jag kan sätta igång med träningen på allvar nu. Inte bara prata om att jag ska träna.

Igår när jag släppte ut hundarna på kvällspinket så kom Yra in ganska fort. Jag visslade efter Dorran som brukar komma som en kanonkula men inte. Visslade en till gång och då hör jag ett "VOFF"

Jag har lärt känna henne så väl att fastän det var mörkt och att jag inte såg henne så betyder "VOFF" " Jag hör att du visslar men jag kan inte komma till dig!" Så jag tog på mig mina skor och gick till baksidan där voffet kom ifrån. Styrde mina steg mot grinden som leder till den stora skogen där vi brukar göra våra promenader och som vi har satt upp staket mot för att hålla hundarna på tomten. Och där stod hon. Bakom grinden och kunde inte komme IN till tomten.

Dorran hade antagligen gått igenom hålet under trappan, runt staketet och gjort sin egna lilla sväng. Och när hon skulle tillbaka så hade hon ingen ANING om hur man tog sig in på tomten?!? Jag förklarade med mitt kroppspråk att detta tyckte jag inte om. Och att hon kunde hålla sig på rätt sida av staketet. Jo, jo. Jajamensan sa Dorran. Ska inte upprepas!

Nu ska jag göra en fotosida som ska läggas ut på SSRK VB hemsida. Ha det bra i helgen! Vart ni än är.