måndag 29 december 2008


Tomte. Gran. Paket och Släkt
Här har det varit fullt hus under julen. Vi samlades alla hemma hos oss för julfirande. God mat och julmys. Den som var mest uppspelt var Nathalie som undrade när hon fick öppna alla paket som låg under granen?

Kalle Anka och hans vänner skulle ses först. Vilket inte Nathalie var ett dugg intresserad utav. där satt alla vuxna framför tvn och tittade Färdinan. Det är ju tradition!
Efter maten var det bråttomt. Kanske skulle tomten komma även i år. Nathalies blev lite förvånad när det knackade dörren och in steg - TOMTEN. Finns det några snälla barn? Och visst fanns det det!
Nu började utdelningen av julklapparna och Nathalie disskuterade med tomten om att jovisst hade hon varit snäll. Och visst var ALLA paket till henne? Så tackade vi tomten för att han hade orkat tagit sig ända till Norrala med alla paket. Och vi hoppas att vi ses igen nästa år.
När tomten gått och lugnet lagt sig så kom såg Nathalie den tomma julklapps säcken liggandes på soffan. - TOMTEN glömde säcken!
Om ni undrar vad tomten hade med sig till mig - som oxå har varit snäll - så kom han med en apportkastare med dummies och en Gamebag väska. Tänk vad tomten är snäll. Jag avslutar med en dikt som min farmor har skrivit för längesedan. Ha det bra. Vart ni än är.

Nyårslöftet
På nyårsafton innan tolvslaget kom
ett löfte jag gav mig så stort
nu skulle jag allt börja tänka om
och ändra på mycket jag gjort.
Jag skulle ej mera bekymmra mig så
om jag har en klocka och grannfrun har två.

Ej mera skulle jag titta snett på den bil
som grannen köpte och tar plats
nej hellre jag sportar och går en mil
och tar mig en vilsam rast
för då blir jag smärt och håller mig ung
medan grannfrun blir tjock och tung.

I februari när vädret är grått
och jag känner mig frusen och kall
då börjar jag tänka om lite smått
och jag önskar min grannfru på fall.
Där går hon i päls av äkta mink
och hon ger mig ibland en nådig vink.

Till min make jag bönar och tigger och ber
om bil och päls och en villa.
Vi handlar på konto jag säger och ler
men han säger att det kan gå illa.
Nu måste jag allt börja tjata och tjata
och han tycker jag blivit en riktig ragata.

Och nu har vi skulder på bil, päls och villa
vi köpte så mycket på kontokort
och nog hade maken rätt det gick lite illa
och fallet blev som ni vet ganska stort.
Nu jobbar vi båda och gnor dag och natt
och allt som vi tjänar det går ju till skatt.

Min grannfru och jag vi nickar nådigt
vår bil är flott och min päls är bäst
och grannsämjan är för det mesta dålig
vi ses ej så mycket jag jobbar ju mest.
Men viktigt jag trycker på gasen
och struntar i grannfrun och farten.

Min make har blivit så grå och tunn
och själv jag jäktar mig fram
men inte jag prutar på status en tum
om jag så ska krypa mig fram.
Nej mer ska jag köpa vi har inte allt
om jag så ska leva på bröd och salt.

Men vart tog mitt vackra nyårslöfte vägen
och lyckan och glädjen av prylarnas glans
jag känner mig mest som staven och trälen
min frihet jag miste var finns den någonstans.
Ack människobarn ska du aldrig vakna
och jämnt bara prylar och rikedom sakna.

Estrid Heniksson

Inga kommentarer:

Med tanke på att jag har köpt min 4e visselpipa under Doris 5åriga liv så är jag nog lite hård i munnen: Vilken typ är du?